Bevara Liljeholmsbadet!

Det kulturella samhället är ett ständigt förändrade och ombildande organism som anpassar sig efter förändringens vindar. För i med ett samhälles värderingar förändras genom åren så förändras även dennes syn på kultur, skönhet och estetik med det. Och inte minst inom den svenska kulturen så förändras vår idé om vad som kan kallas estetiskt vackert, ty det som kunde ha klassats som sådant vid förra generationen kan vid nästa anses vara opassande.

Inte minst inom arkitekturen så kan vi se hur snabbt värderingar förändras med samhällsutvecklingen. Bl.a. så var barocken populärt i Sverige under 1600–1700 talet, ny-renässansen under 1800-talet och nationalromantiken populärt sent 1800-tidig 1900-tal. Idag så är det postmodernismen som gäller. Och eftersom inte minst Stockholm genomgår enormt omfattande renoveringar och ombyggnader så har flertalet gamla fastigheter av barockt, nationalromantiskt eller ny-renässaniskt arkitektur rivits ner för att ge plats för postmoderna ersättningar.

Visslingen så kan man argumentera om nödvändigheten med att riva bort det gamla för att ge plats åt det nya. Men denna rivnings- och nybyggarfras har medfört att flera historiska byggnader av högt estetisk kvalitet har helt eller delvis rivits ner för att ge plats åt fastigheter som i flesta fall skapar estetisk nedgradering av stadsbilden. Fallet med biografen Astoria är ett exempel på detta. Med denna nuvarande rivnings- och bygghets så verkar det finnas en undermedveten agenda att riva bort så mycket av de kulturhistoriska byggnaderna som möjligt. Och i med denna rivningsagenda så förlorar Stockholm sakta och säkert sin arkitektoniska charm. Och medan jag skriver denna inlägg så pågår det ett aktivt rivningshot mot den kulturhistoriskt klassade Liljeholmsbadet.

Liljeholmsbadet är en arkitektonisk kvarlevande av den nationalromantiska tiden då visionen om en fulländad kulturellt och estetiskt samhälle gällde. En tid då inte minst idrottsrörelsen blev en mäktig samhällsfaktor när idén om den fysiskt aktiva och hälsomedvetna samhällsmedborgaren blev idealet. Den är unik i sin natur som den enda kvarlevande flytande badhus som dessutom har grönmärkt av Stadsmuseet som kulturhistorisk värdefullt sådant. Så om rivningshotet mot den blir till en verklighet så riskerar vi inte enbart att tvingas se ett av Stockholms mest ikoniska byggnader, men även också en bit av dennes vackra historia, reduceras till en hög av rivna grus och träbalkar. Detta innebär att Stockholms stadsbild kommer att förlora en bit av sin charm ty det är den kulturhistoriska arkitekturen som ger staden dess attraktionskraft och därför bör fastighetsägare och myndigheter göra allt för att bevara den istället för att riva bort den. Allt för många av dem har lidit det öde som hotar Liljeholmsbadet och ersatts med fastigheter som bytt ut estetiken för funktionaliteten. Och om detta pågår så riskerar Stockholm förlora sin kulturhistoriska status som likt Liverpool gjorde. Om vi vill att Stockholm inte ska drabbas av detta också så bör vi kräva bevarandet av de äldre fastigheterna, inklusive Liljeholmsbadet.

Istället för att riva ner Liljeholmsbadet helt och hållet så bör Fastighetskontoret och Stockholms Stad renovera upp den efter de moderna säkerhetsstandarderna samtidigt som de behåller dennes kulturhistoriska estetik och sedan öppnar upp den igen med pompa och ståt. Men OM de måste riva badet, då har de 100 procentigt ansvar att återuppbygga den helt enligt dennes anrika, unika form. För det är uppenbart att folket vill se den bevaras och upprättas, och inte minst många ur de äldre generationerna har goda minnen av den. Därmed bör deras vilja tillses och Liljeholmsbadet bevaras så att framtida generationer kan besöka den för en god simtur som håller deras kropp och sinne friska.